Möt familjen Climate

The Sims™4 Årstider* är ett grundläggande Pack som ger spelarna möjlighet att berätta historier där vädret, helgdagar och årstider påverkar simmarnas dagliga liv. För att visa vad du kan vänta dig av det här paketet – och en del kul saker från andra paket – tänkte vi dela med oss av ett år i familjen Climates liv. De här karaktärerna blir tillgängliga i Galleriet och kräver The Sims 4 Årstider för att kunna spelas.

Det här är del två av en serie i fyra delar. Kolla in del ett här.


Del två – Vintersemester

Vinterfestens morgon

Nicolas Climate blickade ut från verandan över det tjocka snötäcke som bredde ut sig över hans trädgård. Hans storasyster Summer pratade i telefon på övervåningen. Hans mamma Janine tog en välförtjänt tupplur efter att ha förberett allt inför vinterfesten. Och hans pappa Arthur var helt uppslukad av att dekorera helgdagsträdet.

Det var ingen som såg honom. Nu hade han chansen.

Nicolas rusade ner från verandan, vilket i hans fall betydde att han sakta tultade nerför trappan på sitt klumpiga småbarnsvis. När han nådde snön hördes det välkända krasandet under hans stövlar, ett moln av imma lämnade hans lilla småbarnsansikte, och han satte fart mot skjulet. Han var säker på att presenterna låg gömda där.

Sex meter från skjulet. Det tornade upp sig i fjärran och dörren växte för varje steg han tog.

Tre meter från skjulet. Hans små ben pumpade medan han närmade sig sitt pris. Så nära.

Två meter från skjulet. Han föreställde sig det knakande ljudet av dörren som öppnade sig för att avslöja ett berg av presenter, bara till honom. Inget omslagspapper gick säkert. Han skulle slita upp allihop.

Bara några steg till . . .

"Vad tror du att du håller på med, pyret?" frågade Arthur när han lyfte upp Nicolas. "Det finns inget för dig i skjulet, lillen."

Fanken! Plockad av snuten! Bossen! Storpampen. Farsan.

Nicolas fnittrade när hans pappa busade med honom och snurrade runt med honom i luften. Grejen var inte att han ville hitta presenterna, men han kunde inte motstå spänningen i att försöka. Han fick ju faktiskt aldrig komma in i skjulet. Han visste att det fanns hemligheter därinne.

Nicolas pappa satte ner honom så att de kunde leka i snön. De kastade upp moln av det vita, fluffiga pudret och skrattade så de nästan tappade andan. De var så inne i sin lek att de inte märkte hur ett tjockt draperi av nya snöflingor dalade mot marken. De märkte inte hur temperaturen sjönk och vinterkylan kom krypande.

De märkte definitivt inte den rejäla snöbollen som kom flygande genom luften och träffade pappa mitt i nyllet.

Smack! Summer visste att det inte var någon bra idé att kasta en perfekt kramad snöboll på familjens minsting. Dessutom var det obetalbart att se pappa bli nitad. Nicolas trodde inte sina ögon.

Arthur borstade bort snön från ansiktet och böjde sig genast ner för att krama en snöboll och ge igen på Summer, som skrattade runt hörnet av huset.

"Du tror att du är rolig, va?" ropade Arthur retsamt. "Jag uppfann snöbollar!"

"Du kommer att uppfinna influensa om ni inte kommer in på en gång!"

Janine hade vaknat från sin tupplur och stod på verandan, orolig över att hennes lilla pojke varit ute för länge i kylan.

"MaaammaaaAAA!", stönade de tre "barnen" gemensamt. Den gnälliga symfonin var ljuv musik för Janine.

"Ja, det är upp till er om ni inte vill ha några presenter."

Hon vände på klacken och gick in. Stampandet och klampandet av simhovar följde henne i hälarna.

Vinterfestens kväll

"Stan är så vacker när den är täckt av snö", sade Janine när hon stod och väntade utanför sin kompis lägenhet i San Myshuno.

"Jag blir aldrig trött på vinterfesten. Det är min favorithögtid! lade Arthur till.

Familjen Climate promenerade mot San Myshunos vackra vinterlandskap. Det var fullt av stämningsfulla lyktor, snökompisar, varm choklad och familjer som myste i varma kläder.

De två barnen sprang mot det väntande högtidliga trädet som prytts med en hög av presenter.

"Inte förrän efter maten", klargjorde Arthur, och lät lika besviken som barnen.

Därpå följde en läcker storslagen måltid, med en skinka som var väldigt lik den de hade ätit under skördefesten. Det var Nicolas första storslagna måltid och han älskade allt det vackra och roliga med helgdagen.

"Okej, nu när maten är avklarad . . ." började Janine.

Då gav fader Vinter, klädd i sina larviga högtidskläder, en liten present till lille Nicolas. Alla skrattade, kilade över till trädet och började slita upp presenterna.

Kling! Kling!

Janine harklade sig för att få allas uppmärksamhet. "Det har varit ett fantastiskt år för oss, då vi fick lille Nicolas." Familjen Smith log och ojade sig.

"Summer, du har verkligen ställt upp för oss och vi vill tacka dig. Arthur och jag vill gärna göra något roligt med dig under lovet, eftersom du hatar kylan. Dessutom tänkte vi att det kunde vara kul, och kanske en utmaning, att ge Nicolas ett första smakprov på den stora världen. Så . . ."

Arthur kunde inte dra ut på överraskningen längre, utan avbröt henne med, "Vi ska åka till Selvadorada!"
Summer klappade händerna och tjöt förtjust, medan Nicolas tittade på och undrade varför hon var så till sig.

Några dagar senare i Selvadorada

"Och där borta finns det tempel och danser och kryddstark mat och det ska finnas en förbannelse och djungeln är full av mysterier och ..."

"Andas, pappa!", avbröt Summer. "Försök liksom vara cool, för en gångs skull."

"Men kolla in det här stället, gumman!" Arthur hade sett till att köpa den löjliga hatten som fick lokalbefolkningen, Summer, Janine och även Nicolas, att himla med ögonen.

En sak var i alla fall säker – det var varmt i Selvadorada, även under vintermånaderna.

Det fanns så mycket att göra, att Janine och Arthur visste att de måste dela upp sig för att se så mycket som möjligt.

"Jag tar med Nicolas till marknaden", föreslog Arthur.

"Ta det försiktigt", svarade Janine.

"Ingen fara!" ropade Arthur över axeln. "Vi köper nog bara en machete och letar reda på några ormar, eller nåt." Han var utom hörhåll innan hon kunde besvara hans struntprat.

"Vi kan väl gå och bada?" föreslog Janine.

Summer sprack upp i ett leende av tanken på att äntligen få göra något kul. "Jag trodde att du aldrig skulle fråga."

De två snörade på sig vandringskängor och började följa vandringsleden. De stannade för att plocka lite grannlåt från några enkla utgrävningsplatser, tog några selfies framför ruinerna och njöt av utsikten från en farligt ranglig repbro.

"Här har de visst inte hört talas om skadeståndsskyldighet", sade Janine när hon klev av den gungande bron.

Till sist kom de äntligen fram till den majestätiska gamla pool som lämnats kvar av en sedan länge utdöd civilisation. Båda två hoppade glatt ner i vattnet för att få lite svalka från den stekande djungelsolen. Just när allt verkade perfekt, öppnades himlen i ett skyfall.

"Usch!" utbrast Janine. "Vi måste ha drabbats av en förbannelse som flög ända hit för att hamna i en varm vinter med regn!"

Summer simmade sakta runt i poolen med ett stort leende på läpparna. "Jag vet inte, mamma. Om det här är en förbannelse, så är den rätt okej."


Det här kapitlet i familjen Climates liv presenterades av The Sims 4 Årstider Expansion Pack*, som släpps 22 juni 2018 till PC och Mac. Den här historien visar även innehåll från The Sims 4, The Sims 4 Stadsliv*, The Sims 4 Föräldraliv* och The Sims 4 Djungeläventyr*, som alla finns att köpa till PC och Mac via Origin nu.

*Kräver spelet The Sims 4 (säljs separat) och alla speluppdateringar för att spela. Visa de lägsta systemkraven för detta pack.